Startups bygger framtidens Sverige. Stöd svenska startupmanifestet du med!

Sverige ska bli världens mest startupvänliga land!

Vår målsättning är att Sverige ska bli bäst i världen på startups som en folkrörelse. Startups med bredd och mångfald, med grundare från många olika bakgrunder, som i olika utvecklingsfaser skapar jobb, välfärd och nästa generations storföretag

 

Startupmanifestet 2.0

För att bli världens bästa scaleupland, så måste Sveriges politiker vakna. Innan vi blir frånåkta.

Det vore kortsynt att tro att Sverige kommer fortsätta leverera om inte politikerna vaknar. Jobba gärna mot en vision, det driver folk och skapar commitment​.” – Kommentar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups. 

I juni 2015 lanserades Svenska Startupmanifestet efter att många politiker och offentliga beslutsfattare berättade att det är svårt att veta vad svenska startups vill och behöver. Vi är många, spretiga, högljudda och upptagna.  Manifestet nådde sitt syfte och mål i att bli den publika lista som regering, riksdag, politiker, offentliga beslutsfattare och journalister kan referera till vad gäller de viktigaste policyfrågorna för startups.

Anemisk politisk aktion

Sedan dess har tyvärr lite hänt för att omvandla de svenska startupbolagens viktigaste politiska frågor till konkreta motioner, propositioner och rådande lag. Tvärtom, regeringen har lagt ett antal förslag som försvårar företagande, entreprenörskap och tillväxt, och oppositionen kan inte sägas ha varit särskilt aktiv heller. Vår undersökning med 90 svenska startups samt svenska och utländska investerare visar att man sammantaget tycker lite har hänt och samma frågor ligger kvar på bordet sedan det första startupmanifestet lanserades. Medan omvärlden springer förbi.

Sverige är på väg åt fel håll

2015 var Stockholm på väg att gå om London som den europeiska stad med efter Berlin, mest investerat kapital i startups. Idag ligger London, Paris, Berlin och Barcelona före Stockholm medan Stockholm kommer längre ner på listan tillsammans med Dublin, Amsterdam, Wien, Madrid och München. Samma trend syns nationellt. 2017 minskade det svenska nyföretagandet för första gången sedan 2013 med en procent, och dök med hela 10,3% första kvartalet 2018  – trots en ihållande högkonjunktur. Våra prestationer när det gäller entreprenörskap, ‘en andra chans’, dvs att komma tillbaka efter ett misslyckande, samt kunskap och innovation i små- och medelstora företag har också sjunkit jämfört med andra EU-länder under perioden 2008 - 2017.

Sverige - startupvärldens farmarlag

Sverige håller på att förvandlas till ett farmarlag för anglosaxiska storföretag och riskkapitalister. Ett land där de bästa svenska startup-bolagen – i tidiga skeenden – säljs och flyttas utomlands och division 2-ligan absorberas av inhemska företag i brist på det kapital och de talanger som krävs för att växa. Ett land som riskerar att andra europeiska länder gasar och kör om medan vi vilar på gamla lagrar. Alldeles för få svenska startups växer och blir nästa generation svenska storföretag.

Från farmarlag till tillväxtraket

I Startupmanifestet 1.0 var målet att göra Sverige till världens bästa startupland. Vi har under åren sett att det inte är där problemen ligger. Det är lätt att starta företag och startups i Sverige. Det är att växa från en startup via en scaleup till ett storföretag som nästan är omöjligt. Skälen är brist på kapital, brist på kompetent arbetskraft och en ogin attityd till entreprenörer.  Den digital transformationen är huvudskälet till att ​hälften​ av bolagen på Fortune 500-listan har försvunnit. Vi står nu i början av en ännu större transformation med automatisering, artificiell intelligens och en massiv disruption av arbetsmarknaden. Hur ser Sveriges näringsliv ut om 20-30 år om vi enbart litar på att våra nuvarande storföretag ska leverera jobb och skatteintäkter som idag? Om de ens finns kvar?  Vårt mål är därför att Sverige ska bli världens bästa scaleupland och Europas nya tillväxtraket. För de framtida jobben, välfärden och välståndet.  Sverige har innovationerna, grundartalangerna, kunskaperna och idéerna. Nu behöver politikerna tillåta tillväxt och leverera förutsättningarna så att vi kan gå från farmarlag till att mäta oss med – och köra om – Israel, Kanada, Singapore - och sikta mot att mäta oss med USA och Storbritannien.  Inte minst måste svenska politiker förstå att idag är det inte i första hand svenska företag som konkurrerar internationellt. ​Sverige​ konkurrerar internationellt. Och kan välja att vara farmarlag eller tillväxtraket.

Svenska politiker älskar innovation och startups. De är skeptiska till innovatörer och entreprenörer. Men varje uppfinning, innovation och företag föds hos individer. Om inte politiker förstår - och erkänner - att tillväxt i grunden kommer från personer med idéer och drivkraft, kommer Sverige inte att lyckas upprätthålla en framtida tillväxt, välfärd och livaktig arbetsmarknad.

“Västvärldens problem är att vi är extremt fokuserade på bevarande. Men det är inget bra recept när omvärlden är stadd i snabb förändringen. Samhället måste bli bättre på kreativ förstörelse, dvs rensa ut gammalt och icke-fungerande, utan sentimentalitet, och hela tiden främja nya experiment och lärande.”
            - Svar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups.

 

Sverige är i bottenhalvan när det gäller antalet entreprenörer i jämförelse med andra innovationsdrivna länder (X). Kombinationen av hög skatt och hög risk leder till att inte tillräckligt många vill starta företag (X). Att vara anställd är fortfarande normen. Storföretagen är ovanligt starka i Sverige, och står för en större andel av jobben än i andra länder. Den stora merparten startades INNAN andra världskriget! Skälet är främst att arbetsmarknadslagstiftning och skatter skärptes från mitten av 60-talet och framåt vilket hindrade företagens utveckling.

Dagens storföretag expanderar i huvudsak i andra länder, och eftersom den globala konkurrensen har ökat, kan vi inte lita på att de fortsätter att vara framgångsrika. Vi kan däremot lita på att vi kommer att fortsätta se verksamheter lägga ner i Sverige och huvudkontor som flyttar till andra länder, tappar kontakten med sina svenska rötter med följden att underleverantörer och kringverksamheter drabbas av minskade möjligheter att växa. Sverige måste därför aktivt och engagerat arbeta för att ersätta exportintäkter, arbetstillfällen och innovation i nya bolag. Nu.

Svenska startups lider av bristen på storföretag inom tech

Till skillnad från USA och andra skickliga startupländer, är de nya storföretag som växt fram i Sverige sedan 1980-talet sällan högteknologiska. Istället är de tjänsteproducerande, och har ofta tagit över verksamhet från andra, som bemanning eller offentlig sektor. Välkända exempel är Securitas, Attendo och Capio. De arbetar med att öka produktiviteten inom sina områden, och rationaliserar ofta bort arbetstillfällen.

Bristen på svenska högteknologiska företag som liknar Microsoft, Apple, Google, Facebook and Amazon, gör också att det är svårare för svenska startups att skapa värdefulla samarbeten och få hjälp in i de globala värdekedjorna. Ett skäl till att startup- och scaleupföretag flyttar från Sverige, är för att kunna skapa de möjligheterna.

Det svenska innovationssystemet är feltänkt

Utomlands ser man tydligt hur innovationsflödena fungerar i praktiken. Vissa startups växer sig stora och blir nya storföretag, andra köps upp och deras innovation blir till nya funktioner och affärsområden hos Google, Microsoft, Amazon och andra, i huvudsak, amerikanska storföretag.  I Sverige satsas nästan alla av de statliga FoU-pengarna på mogna företag som kan hitta sitt kapital på öppna marknaden, samt på kommersialisering av forskning på universitet och högskolor. Detta trots att över 18 miljarder finns ackumulerat i outnyttjade forskningsanslag. Och trots att det är väl känt att bara 5% av av de europeiska startupbolagen är spin-offs eller spinouts från lärosäten, och att både storföretag och universitet sedan länge har förlorat sitt monopol på innovation.

Det är i startupbolagen som majoriteten av innovationen sker, och de svenska startupbolagen är ovärderliga för innovationstransfereringar till våra storföretag, oavsett om det sker som samarbeten, uppköp eller konkurrens.

Dålig effekt av den svenska innovationen

Sverige investerar ordentligt i forskning och utveckling, en av anledningarna att vi hamnar högt i listor över “världens mest innovativa länder”. Men det är också väl känt att resultatet inte motsvarar insatsen. Sverige räknas som en innovationsledare inom EU, men ligger sist i EU när det gäller innovationstillväxt med 0,3% jämfört med 2,7% för EU som helhet. Det ska jämföras med våra stora globala konkurrentländer Kina på 5,8% och Sydkorea på 6%.

Den dåliga effekten av investeringarna beror till stor del på att de statliga forsknings- och utvecklingspengarna går till institutioner, mogna företag och byråkrati, snarare än till de individer – innovatörer, uppfinnare och entreprenörer – som skapar innovation, nya företag och tillväxt.  OECD noterar att Sverige har de minst generösa skatteavdragen för forskning och utveckling vilket tydligt visar på att politiken vill styra innovationen men gör det mot fel målgrupp.

Tillväxt ställer högre krav på politiken

Att skapa fler arbetstillfällen finns på de flesta politikers agenda. Samtidigt så anger såväl EU som Företagarna att bristen på kompetens är de främsta hindret för tillväxt i Sverige. Det kan till viss del botas med utbildning, men arbetstagarna måste också känna att utbildning verkligen lönar sig. Och Sverige är ett av de länder där högre utbildning lönar sig allra minst. Ett alternativ är att importera arbetskraft, men även här spelar det höga skattetrycket in och gör Sverige mindre attraktivt.

För att öka den svenska tillväxten, skapa nya storföretag och finansiera framtidens välfärd, behöver Sverige bli mer attraktivt att jobba i. Topparbetskraft från utlandet, liksom dagens studenter, väljer redan idag länder med bättre tillgänglighet på vård och bättre standard på skolorna kombinerat med högre levnadsstandard.

Få svenska företag har mycket höga tillväxtambitioner

Att fyra av fem jobb kommer från småföretag är delvis en sanning med modifikation. Den tiondel av de företag som vuxit snabbast mellan 1997 och 2007 står för hela ökningen av arbetstillfällen under perioden. Samtidigt är det bara 13 procent av företagen som har mycket höga tillväxtambitioner. Ser vi internationellt, intar svenska företag en bottenplacering när det gäller tillväxtambitioner. Bland de som planerar att öka sysselsättningen med fler än fem personer har Sverige bara Grekland och Spanien bakom sig. Det är oroande för framtiden.

En annan attityd finns dock bland startupbolagen. En undersökning på startuphubben SUP46 av Svenskt Näringsliv, visade att SUP46s startups försöker rekrytera dubbel så många personer som andra företag av jämförbar storlek. Att på alla sätt hjälpa svenska startups att växa till scaleups, är därför ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka antalet arbetstillfällen.


Tillväxt kräver ny politik

Det finns bland svenska politiker en skepsis mot startups. Att startups mest är gnälliga primadonnor som inte bidrar med tillräckligt mycket arbetstillfällen och har för stora krav. Om vi helt tar bort de tydliga beläggen som nämnts ovan för hur startups och scaleups bidrar till ökningar av tillväxt, arbetstillfällen och innovation, återstår ändå en viktig funktion: strukturomvandling.

Om våra svenska startups inte kan växa till scaleups, kan inte heller sektorn som helhet växa. Det svenska näringslivet får mindre konkurrens och stannar i större utsträckning kvar i gamla branscher med lägre utvecklings- och tillväxttakt. Det blir då också sårbart för snabb utslagning från utlandet genom utländska företag som erbjuder effektivare lösningar. Reformer som förbättrar startupbolagens tillväxtmöjligheter är därför viktigare för Sverige, än för de enskilda företagen.

Politisk innovation eller mer av det vanliga?

Svensk företagspolitik är vanligen två steg fram, och ett och ett halvt tillbaka. Det finns hur många utredningar och skrifter som helst om hur Sverige bör agera, och vilka reformer som måste genomföras för att skapa en framtidssäkrad tillväxt.

Alla svenska politiker pratar gärna om innovation och vill sola sig i glansen av framgångsrika svenska startups och entreprenörer. Men istället för att skapa blocköverskridande, konkreta, långsiktiga tillväxtlösningar, filas det försiktigt på småförändringar av de största tillväxthindren - medan tiden går och omvärlden rusar förbi. Det är nu dags att ta ordentliga tag och sluta fega.

Vill vi att Sverige även i framtiden ska vara ett välfärdsland med hög levnadsstandard och smarta teknik-, miljö- och tjänstelösningar i framkant så måste vi satsa på tillväxt och det betyder startups och scaleups. Eller se våra företag flytta, säljas ut eller dö.

MÅLSÄTTNING: Sverige ska målmedvetet skapa förutsättningar och rensa bort hinder för att startups ska kunna växa till scaleups, och skapa tillväxt, jobb och exportintäkter.


“Vad som framför allt behövs är en regering som ser företagande som en tillgång och inte som något ont, potentiellt kriminellt, som med alla medel skall bekämpas och beskattas.”

Kommentar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups

STARTUP/SCALEUP-DEFINITION

Skapa en juridisk startup/scaleup-definition som därefter kan kopplas ihop med olika rättigheter och åtgärder. Det gör att vi kan definiera vilken typ av bolag i vilka sektorer inom vilka tidsramar från startande som bör få ett särskilt stöd då de anses ha störst positiv påverkan på vårt samhälle.

POLICY TRACKER:  

SPELREGLERNA

Långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för näringspolitik och arbetsmarknad som rör startups är av yttersta vikt för att grundare och investerare ska våga satsa. Det har vi inte upplevt under senaste mandatperioden.
42% av tillfrågade startups tycker det här är en av de tre viktigaste policyfrågorna.

POLICY TRACKER:

LÄS MER: Under den senaste mandatperioden har Regeringen lagt fram en rad förslag som dels minskat nyföretagandet, dels skakat förtroendet bland svenska startups för Sverige som bas för framtida verksamhet. Politiker måste förstå att det inte bara är stiftade lagar som påverkar entreprenörers och investerares beslut, utan även signaler från utredningar, förslag och propositioner liksom attityderna till, och synen på, entreprenörer och entreprenörskap.

MÄTA KONKRETA RESULTAT

Svenska politiker måste börja mäta effekter av sina beslut vad gäller innovationspolitik och tillväxtpolitik. Idag allokeras skattepengar fel med uteblivet resultat och utebliven tillväxt.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER -  Sverige bör:
göra en benchmark mot de mest framgångsrika innovations- och startupländerna och införa de åtgärder från olika länder som har haft störst konkret effekt på innovation och tillväxt.
börja att resultatstyra innovations- och företagspolitiken, och investera och förändra lagar och regler på de sätt som ger det största utfallet och den största ökningen av tillväxt. Det i sin tur ger fler jobb och ökade skatteintäkter.

SATSA PÅ STARTUP-FORSKNING

Politiker och lagstiftare har svårt att prioritera och budgetera för åtgärder för startups och scaleups om det inte finns ett ordentligt forskningsunderlag som visar på vilka effekter som startups och scaleups skapar för tillväxt och för samhällsklimatet. I Sverige finns ytterst lite forskning på effekterna, och det är nästan lika tunt utomlands. Vi vill att ordentliga forskningsmedel anslås för effektforskning kring startups och scaleups.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER - Vi föreslår att Regeringen anslår forskningsmedel kring vilka effekter startups har på samhällsekonomin, arbetsmarknaden och innovation, men också vilka typer av lagstiftning, åtgärder och ekonomiska incitament som internationellt har visat sig mest framgångsrika för att skapa snabbt växande startups som blir framgångsrika företag. Det finns också specifika frågeställningar: I Sverige satsas stora pengar på kommersialisering av forskning till förmån för andra entreprenörer - är det rätt prioritering? Vilka metoder har i andra länder visat ge goda resultat vad gäller att öka tillgången på såddkapital men också för ökad mångfald bland grundarna?

ANVÄND SME-TESTET

Alla nya och omarbetade regler och lagar, på alla nivåer inom stat, landsting och kommun, ska genomgå EUs SME-test för att fastslå effekten av ny lagstiftning på små och medelstora företag.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER: Förslag, utredningar, motioner, propositioner, lagar och regler har oproportionerligt stor effekt på små och medelstora företag, inklusive startups och scaleups. Stora företag har resurser att anlita advokater och lobbyister för att påverka ny lagstiftning, men det har inte mindre företag. Sverige anges av EU som ett av de 11 EU-länder som använder SME-testet, men vi ser lite av det i de senaste årens uppmärksammade policyfrågor som försvårar för startups och scaleups som 3:12-lagstiftningen, Reepalu-utredningen, exitskatten, kraven på kollektivavtal vid olika typer av upphandlingar och offentliga stöd, och kraven på att en statlig myndighet ska få avgöra vem som får anställas i företag om personen har sin hemvist utanför EU.

STOPPA STRAFFSKATTEN

Sverige är det enda land i världen som har en straffskatt på entreprenörer (de s k “fåmansbolagsreglerna” eller “3:12-reglerna”). Det avspeglas i vår samlade bolagsstruktur där 96,3 procent av företagen är enmans- eller fåmansbolag som har mycket svårt att växa. Den utredning, som genomförts sedan förra manifestet, syftade till att förenkla reglerna, slutade istället i en skärpning av 3:12-reglerna.  

 57% av tillfrågade startups tycker det här är en av de tre viktigaste policyfrågorna.

POLICY TRACKER:

LÄS MER – I Startupmanifestets undersökning anser 57% procent att detta är ett av de tre viktigaste frågorna för dem. Idag straffas entreprenörer jämfört om de passivt köpt aktier i ett stort börsbolag. Entreprenörer avstår ofta från lön, socialt skyddsnät, semester och pensionsinbetalningar för att vid en försäljning av sitt bolag mötas av 58% skatt på vinsten om man noggrant går efter reglerna. För att investera i nya bolag efter en försäljning, kräver reglerna att bolaget ligger i träda i 5 år för att inte drabbas av den höga skatten. Detta uppmuntrar inte andra till entreprenörskap eller att entreprenörer investerar i andra entreprenörer, utan enbart till dåliga lösningar för att undkomma skatt. En förenkling av fåmansbolagsreglerna (3:12-reglerna) är därför ett måste.

SÄNK ARBETSGIVARAVGIFTERNA I STARTUP- OCH SCALEUP-BOLAG

Tid är pengar. Kunnig, innovativ personal som kan utveckla innovativa produkter och tjänster är den enskilt största kostnaden i ett svenskt startup- eller scaleupbolag. Bolaget måste dessutom konkurrera med bolag från andra länder som har radikalt mycket gynnsammare konkurrensläge genom lägre skatter på arbete. Ett första steg är att inkludera alla anställda i en startup i det s k Forskningsavdraget som ger 10% avdrag på arbetsgivaravgiften.

42% av tillfrågade startups tycker det här är en av de tre viktigaste policyfrågorna.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER – Förr i tiden låg den stora kostnaden i att starta ett företag i att köpa eller bygga en lokal, att köpa maskiner för att tillverka eller varor för att sälja. Det är både redovisningssystemet och skattelagstiftningen anpassade för. Men idag, och i synnerhet för startup- och scaleup-bolag, ligger kostnaden i människor, kunskap och tid. Arbetstid är i princip den högst skattade resurs vi har med 70% i marginalskatt, vilket är högst i världen. Det ska jämföras med 48 procent i snitt för OECD-länderna. Jämför vi med våra främsta startupländer blir det tydligt varför svenska startups har svårt att växa. Marginalskatten är 47% i Israel, 44% i USA och 35% i Kanada - hälften mot Sverige. För att kunna innovera, konkurrera och växa internationellt, måste startups och scaleups få mer för pengarna. Sverige är också bland de OECD-länder som har sämst möjligheter att kunna dra av kostnader för innovation.

DELNINGSEKONOMIN

Ta bort juridiska hinder och underlätta för delningsekonomin där digitala plattformar snabbt matchar människors efterfrågan på delade varor och tjänster mot utbudet. Det leder inte bara till hållbarhets- och miljövinster, utan också till en ny arbetsmarknad – om den tillåts! Sverige håller på att hamna på efterkälken. Har vi råd med det?

POLICY TRACKER:

LÄS MER – Regeringen tillsatte en utredning och schabblade bort ledartröjan i  en framtida storindustri redan i uppdraget genom att förbjuda utredningen att titta på ändringar i arbetsrätten eller förslag till författningsändringar. Utredningen utmynnade i att konsumentverket ska informera konsumenterna.  I Finland har delningsekonomin som fenomen vuxit, mycket tack vare en grundlig genomgång av relevanta regelverk. Den brittiska regeringen har deklarerat att Storbritannien ska bli ett Mecka för delningsekonomin och en studie från PWC visar att nästan sex av tio amerikaner tycker att tillgänglighet, inte enskilt ägande, är den nya sortens ägande. I mitten av 2020-talet förväntas den svenska delningsekonomin omsätta tolv miljarder kronor men potentialen för delningsekonomin att bidra till jobb och tillväxt är mycket större om de svenska politikerna bejakar utvecklingen, istället för att hindra den Delningsekonomin är särskilt tacksam för att kunna få in en fot på arbetsmarknaden för unga och nyanlända. Idag är 60-65 procent av nyanlända arbetslösa efter 5 år, och holländsk forskning visar att tillfälliga arbeten ökar chansen för fast arbete - särskilt för utlandsfödda.


Kända exempel på företag inom delningsekonomin är Airbnb (bostäder) och Uber (transport). I Sverige finns bl a Yepstr (extrajobb för unga) Workaround (hitta tillfälliga kontorsplatser), Techbuddy (hitta IT-hjälp), Heetch (samåkning/taxi), DogBuddy (hundvakt) and Taskrunner (småtjänster).


Några inspel från vår startupundersökning:

  • “Ett avdrag på €5000 per år som du kan göra "icke-professionell" verksamhet för (såsom Taskrunner, Yepstr, Uber POP). Ett bankkonto som är öronmärkt som ett "företagskonto för icke-professionell verksamhet" och så drar automatiskt banken sedan din skatt (istället för mellanhänder såsom Frilansfinans m fl.”
  • “I Tyskland kan vem som helst kan starta ett litet bolag eller enskild firma och klara sina egna utgifter med en sparsam inkomst utan att förlora större delen av vinsterna i skatt och avgifter. Den enda minuspunkten är 250-400 euro i månaden för sjukförsäkring, vilket ändå blir billigare än att driva eget småföretag i Sverige. Detta underlättar både för småföretagare och både indirekt och direkt tillväxtbolag i startskede som kan anlita frilansare med bättre villkor.”

STÖD INTE EU's TECHSKATT

EU bereder en särskild skatt riktad mot digitala jättar som Spotify. Skatteförslaget pekar enbart ut stora digitala företag, och grundar sig i skatt på omsättning – inte vinst – något mycket ovanligt. Förslaget slår särskilt hårt mot snabbväxande bolag som behöver kapital för att kunna skala upp verksamheten genom investeringar och nyanställningar. Ett andra, mer långsiktigt förslag är även framtaget, där företagen ska beskattas där användarna finns, vilket skulle slå hårt mot små länder och små bolag, framförallt ur administrativt perspektiv.

Sverige behöver kraftfullt agera mot detta.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER - Sverige har varit emot förslaget, men Stefan Löfven bytte i mars 2018 åsikt. I juni meddelande Magdalena Andersson att Sverige nu återigen är emot förslaget.  Det andra förslaget skulle skada startups, små svenska bolag och spelutvecklare särskilt hårt, och Sverige är än så länge emot tillsammans med bl a Danmark och Finland. Förslagen skadar Sverige hårdare än andra EU-länder genom att vi är ett litet land med stor export och stora växande techbolag. Men det skadar också ett Europa som behöver mer digitalisering och fler stora framgångsrika digitala företag.

MOTARBETA ‘ARTIKEL 13’

Artikel 13 är en omdiskuterad del av den nya europeiska upphovsättslagstiftningen som direkt hotar svenska startups och scaleups. Genom att tvinga alla internetföretag som på något sätt delar och lagrar användargenererat innehåll att filtrera material som laddas upp till deras tjänster, innebär det mycket stora konkurrensnackdelar både mot företag på andra marknader, och mot etablerade storföretag. Svenska regeringen har röstat för förslaget i ett första steg.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER - Artikel 13 är inte bara ett hot mot innovation och svenska och europeiska startupbolags utveckling och överlevnad, utan har även fått mycket skarp kritik från människorättsorganisationer. Genom kravet på filtrering av innehåll för att stoppa publicering av upphovsrättsskyddat material, leder förslaget till omåttlig filtrering och avlägsnande av innehåll, samt konstant övervakning av användarnas aktivitet på nätet. Det skulle kränka yttrandefriheten, informationsfriheten och rätten till privatliv samt gå emot ett antal redan existerande EU-lagar. Det ger även amerikanska företag som Google och Facebook en kraftfull konkurrensfördel då de har resurser att bygga och underhålla de kraftfulla innehållsfilter som Artikel 13 kräver, vilket startups inte har. Vi kräver därför att Sverige agerar kraftfullt i frågan.

GDPR

Sverige måste driva ett förtydligande och omarbetning av GDPR-lagstiftningen. Den är en vacker tanke som kan bli ödesdiger för den europeiska techindustrin som missar affärstillfällen och innovation på grund av en kvävande och luddig lagstiftning. Det kan i förlängningen innebära att Europa missar de vassaste startupsen inom t ex machine learning, AI och blockchain och hamnar år efter i utvecklingen.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER: GDPR-lagstiftningen som träder i kraft den 25 maj 2018 är ett exempel på när startup- och småföretagarfrågor inte har bejakats. Osäkerhet, rädsla och förtvivlan hörs från många företag på grund av det massiva regelverket, den otydliga lagstiftningen, gränsdragningsproblem och avsaknaden av möjligheter att kunna rätta innan höga böter slår till. Hur många nya digitala företag startar inte för det blir för svårt, för krångligt eller för dyrt att förhålla sig till reglerna? Hur många struntar i Europa och fokuserar på andra marknader istället? Hur mycket stannar innovationen av för lagen gör det för riskfyllt, krångligt och dyrt?

“Staten har ett antal lagar som säkerställer att 1) vi som entreprenörer inte tjänar för mycket pengar på våra bolag, och 2) om vi bryter mot någon lag så får vi ett rejält straff. Det staten inte har är stöd för entreprenörer. Om staten hade velat hjälpa oss hade de aktivt kontaktat oss och frågat hur de kan hjälpa just oss. Men det är otroligt långt till när staten kommer över nollan och börjar vara ett stöd för företag. For now, fokusera på att bara försöka förstöra lite mindre :)”

Svar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups.

MÅLSÄTTNING: Kunskapssamhället idag och imorgon bygger på att attrahera och behålla de bästa talangerna. Det gör inte Sverige idag.

“Av 70 medarbetare i bolaget så är det bara jag som är i Sverige. Övriga är i Indien. Av den anledningen så "slipper" jag flertalet problem som kommer med att driva företag i Sverige.”

Kommentar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups

FAKTA

Sex av tio av startupföretag på SUP46 upplever att problemet att rekrytera är ett stort hinder för tillväxt – dubbelt så många som bland alla små- och medelstora företag. Det är också det enskilt största hindret för tillväxt för startup- och scaleupbolagen. 2018 misslyckas var fjärde rekryteringsförsök för svenska företag.

KOSTNADEN FÖR ARBETSKRAFT

Sverige har världens högsta marginalskatt. I en global värld är det en direkt konkurrens- nackdel av två skäl: Dels kostar utvecklingen av de svenska startupbolagens produkter dubbelt så mycket som i t ex Kanada. Det gör att investerarnas pengar till 70 procent går till svenska staten, medan bara 30 procent går till innovatören för hyra och mat. Dels så har vi svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft utomlands. Vill vi att svenska startups och scaleups ska stanna i Sverige och växa till storföretag, måste skattekilarna ses över.


LÄS MER - Svenska studenter är de studenter inom EU som oftast arbetar utomlands. Frågan är om de kommer tillbaka. Bland utländska studenter säger samtidigt över hälften att inkomstskatternas nivåer är en viktig eller mycket viktigt när man väljer vilket land man vill arbeta i. Jämfört med de internationella konkurrenterna, betyder det dels att svenska startups och scale ups betalar mer för sina anställda, dels att kvalificerade personer undviker Sverige då man får ut mindre i lön. Våra skolor och vår vård är inte heller längre av den kvaliteten att högkvalificerad utländsk arbetskraft kan ha överseende med lägre ersättning.

Hela det svenska systemet för personbeskattnng behöver ses över, men det finns några enkla, snabba beslut som kan göra situationen bättre och öka konkurrenskraften. De ser du här nedanför.

PERSONALOPTIONER

Den nya lagstiftningen kring personaloptioner var för många svenska startups, och i synnerhet scaleups, en besvikelse. Det gäller i synnerhet begränsningen i personal, under 50 anställda, och i maximal omsättning, 80 miljoner kronor. Det innebär en konkurrensnackdel jämfört med exempelvis USA och Storbritannien, och ökar svårigheterna att växa i Sverige.

En fjärdedel av de undersökta startupbolagen anser att en förändring är en av de tre viktigaste policyfrågorna, trots ny lagstiftning på området.

POLICY TRACKER: Meh...

LÄS MER – Den nya lagstiftningen är positiv då vi för första gången får ett definitivt ramverk. Den är en besvikelse på fem punkter:

1.) Skatteverket har vägrat att genomföra den nya lagstiftningen och kallat den otydlig, trots att de borde ha sagt sitt redan under remisstiden. Få bolag har därför vågat använda lagstiftningen.
2.) Den är för krånglig och kräver att nystartade startupbolag ändå behöver anlita dyra jurister.
3.) Den är inte samkörd med 3:12-lagstiftningen trots att båda behandlades samtidigt. Det leder till många osäkerheter och frågetecken för bolagsgrundare.
4.) Maxgränsen för antal anställda är för lågt satt, och hämmar tillväxtmöjligheterna för bolag i tillväxtfas.
5.) Det samma gäller maxgränsen för omsättning som diskvalificerar många bolag. Att ha en hög omsättning är inte detsamma som gott resultat.

ATTRAHERA TALANGER UTANFÖR EU

Brist på kompetent arbetskraft är det största tillväxthindret för svenska företag, och i ännu högre grad för startups och scaleups. Sedan Startupmanifestet 1.0 lanserades, har Sverige fått ett dåligt rykte på den internationella arbetsmarknaden, genom årslånga handläggningstider, genom utvisningar för bagatellartade missar och genom en hopplös bostadsmarknad. Det snabbspår för arbetsvisum Regeringen har infört är inte tillräckligt. Sverige måste satsa hårt för att bli ett av de mest attraktiva länderna för högutbildade talanger.

Hela 34% av tillfrågade startups tycker det här är en av de tre viktigaste policyfrågorna.


POLICY TRACKER: ZZZZZ


LÄS MER -  Startupbolagen anser att personbeskattningen, lönenivån och

bostadsmarknaden utgör stora problem vid utlandsrekryteringar. Utöver dessa, finns det en rad viktiga reformer Sverige behöver göra för att attrahera talang från utlandet:

  1. ENKLARE REKRYTERING - Snabbare och enklare process för att söka och förnya arbetsvisum. Snabbspåret har hjälpt mer etablerade startups, men är helt verkningslöst för de som ska börja rekrytera från utlandet.
  2. TA BORT ANSTÄLLNINGSHINDER - Staten och/eller facket ska inte ha några synpunkter på vem en startup kan anställa. Startups har i allmänhet obefintlig eller liten kontakt med fackföreningar. När en person med utomeuropeiskt pass ska anställas, är det idag facket som ska godkänna anställningen. På förslag är att detta ska övertas av en särskilt myndighet. Båda är lika dåliga lösningar och inget staten och/eller facket ska ha någon beslutanderätt över så länge rekryteringen uppfyller rådande lagstiftning. För en startup är VARJE rekrytering verksamhetskritisk och en felrekrytering kan riskera hela företaget.
  3. GRATIS UTBILDNING INOM STEM-ÄMNEN - Idag sparkas studenter som själva betalar sin utbildning eller har betalda forskarplatser ut ur landet på grund av byråkratiska bagateller. Det är inte så man rekryterar talanger. För att kunna konkurrera idag med andra länder behöver Sverige ännu fler smarta människor, och ett av de bästa sätten är att locka hit studenter som redan klarat av sin grundutbildning och är bland de bästa i sitt land. Vi vill därför se en återgång till det gamla systemet med gratis utbildning för utländska studenter inom STEM-ämnen och bristyrken, liksom en förlängd visaperiod – minst 6 månader – efter examen för att öka chanserna att studenten stannar och arbetar i Sverige. Eller varför inte kräva att studenterna ska arbeta en viss tid i Sverige för att åtnjuta fri utbildning? De utländska studenterna är inte bara en värdefull talangpool för svenska startups, utan ger även de svenska studenterna en ovärderlig kontakt med omvärlden och nätverk för livet skapas.

STARTUPVISUM

Entreprenörer är en tillgång! Skapa och marknadsföra en enklare process för visum för entreprenörer samt öka förståelsen hos myndigheterna för befintliga utomeuropeiska startupgrundare. Sluta utvisa grundare som prioriterar anställdas löner och företagets överlevnad framför sin egen lön – så länge de betalar sina egna omkostnader.

POLICY TRACKER:

LÄS MER – Kampen om innovationskraft och startups är idag stenhård mellan olika länder. Många länder erbjuder och marknadsför förmånIiga startupvisum till utländska entreprenörer, inklusive svenska startups som ofta erbjuds betydligt bättre villkor än i Sverige. I Sverige finns redan “Startupvisum”, men få känner till det och Sverige gör ingenting för att varken locka eller behålla utländska entreprenörer – tvärtom. Idag utvisas, och hotas startupgrundare av utvisning, därför att man har prioriterat företagets tillväxt, investeringar och de anställdas löner före sin egen eller anställda har drabbats av att arbetsgivaren har gjort bagatellartade fel. Sverige har sedan förra manifestet skapat sig ett dåligt rykte på den internationella talangmarknaden.

KREATIVA BOSTADSLÖSNINGAR

Bostadsbristen kväver svenska startups och bidrar till att startups har svårt att växa då man inte kan rekrytera personal. Bristen på bostäder gör att Sverige förlorar 21 miljarder kronor om året i utebliven tillväxt. Bostadsbristen spär på problemen med att rekrytera rätt personal vilket i sin tur är det allvarligaste tillväxthotet för svenska företag.

POLICY TRACKER:  ZZZZZ


Det är noterbart att bara 11% av svenska startupgrundare tycker att detta är en av det tre viktigaste policyfrågorna, medan bland grundare med utländsk bakgrund är det hela 50%.


LÄS MER – Bostadsbristen gör inte att svenska startups flyttar till Västerås, Luleå eller Åmål. De flyttar till Berlin, London eller San Francisco. Det handlar inte bara om bostäder för grundarna utan framförallt för rekryterad personal som inte är lokal. Bostadsbristen i storstäderna kräver förvisso långsiktiga lösningar, men startups kräver kortsiktiga, kreativa lösningar här och nu för att inte förhindra tillväxt eller flytt:

  • borttagen skatt för privat uthyrning
  • nya kontraktsformer för tillfälligt boende utan besittningsrätt
  • förenklad ombildning av lokaler till små tillfälliga bostadshotell
  • nya kontraktsformer för uthyrning till flera personer som bor tillsammans
  • tillfälligt boende på stora fartyg
  • uppluckrade byggregler vad gäller buller, yta, kök, badrum och handikappanpassning

På längre sikt är avreglering nyckeln. Problemet för startups är i första hand inte kostnaden, utan tillgängligheten – att överhuvudtaget hitta en bostad för en kortare eller längre tid.

MÅLSÄTTNING: Sverige ska vara det bästa landet i världen att investera i startups och scaleups. För staten ska förändringar i skatter och riskkapital innebära en god affär kortsiktigt genom ökat kapitalinflöde, och långsiktigt genom ökad skattebas.

“I England och USA finns en attityd om gynnande via riktade skattesänkningar snarare än bidrag. Och en samhällsanda som är positiv till nyföretagande.”

Kommentar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups

LÖS PROBLEMET MED *DÖDENS DAL’

Svenska startups lider svårt av kapitalbrist. Israeliska och amerikanska startups får i snitt sju gånger så mycket riskkapital i tidiga faser, och ännu mer i senare faser. Sedan förra manifestet har det tidiga kapitalet torkat upp, till förmån för senare, större investeringar från 10 Mkr och uppåt, samtidigt som vi fått fler tidiga startups som konkurrerar om kapitalet. Det är också så att svenska privatpersoner har mindre resurser för att starta och expandera egna företag än i andra OECD-länder. I kombination med bristen på det tidiga kapitalet, är det föga förvånande att andelen bolag som lånar från familj och vänner har fördubblats sedan 2016, vilket tyder på att kapitalförsörjningen inte fungerar optimalt för de mindre företagen. Kapitalbristen betyder dels att många startups läggs ner i mycket tidiga skeden, eller säljs alldeles för tidigt, ofta utomlands. Riksdag och regering måste på allvar utreda hur det tidiga såddkapitalet stimuleras i Sverige genom avregleringar och skatteincitament, och därefter agera.

Här är några förslag:

POLICY TRACKER:  

SATSA PÅ INVESTERINGAR I TIDIGA FASER

Uppmuntra aktivt privatpersoner, affärsänglar och VCs att investera i de riktigt tidiga skedena, vilket gör att fler startups komma över “dödens dal” och nå antingen reella intäkter eller ytterligare investeringar.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER: EU har generellt ett lågt antal änglar i jämförelse med andra områden i världen.  Det existerande svenska investeringsavdraget gäller enbart privatpersoner och låga investeringssummor, och har därför mycket liten reell effekt.

Det finns dock flera goda exempel för att stimulera investeringar:

  • Storbritanien har mycket framgångsrika program med katteavdrag för investeringar som resulterar i nästan  riskfria investeringar; SEIS för investeringar i startups och EIS för investeringar i små och medelstora företag.
  • Belgien har skatteavdrag på 45% för investeringar i en startup (eller mikroföretag) och ett avdrag på 30% för investeringar i SMEs eller en startupfond.

Vi kräver att Sverige skyndsamt inför internationellt konkurrenskraftiga investeraravdrag för bolag i tidiga skeden för att öka tillväxten och innovationskraften.

VENTURE CAPITAL TRUST

I Storbritannien har man hittat medelvägen mellan riskfyllda investeringar i onoterade startupbolag och trygga investeringar i noterade bolag. En Venture Capital Trust är ett börsnoterat bolag som investerar i startupbolag och en företagsform som kan ge mycket gynnsamma skatteavdrag för investerarna för att öka kapitalinflödet till tillväxtbolag.

POLICY TRACKER:

LÄS MER - Investeringarna i de brittiska Venture Captial Trust-bolag har ökade under 2017 rekordartat, och nästan 9 miljarder kronor investerades i VCTs. I och med att bolaget är börsnoterat blir det en mindre riskfylld affär för så väl småsparare som institutionella placerare som idag har begränsade möjligheter att investera i mindre tillväxtbolag i tidigare skeenden.

STATLIGT RISKKAPITAL

Vill svenska politiker se ökad innovation och tillväxt finns två vägar att gå; antingen stötta innovation genom skattelättnader, eller öka de statliga innovationsbidragen. I Sverige är allmänna startupstöd få och konkurrensen knivskarp. Innovationsavdragen är bland de minst generösa i världen. Skattekilarna de dubbla mot t ex Kanada. Samtidigt har tillgången på tidigt privat såddkapital minskat. Det är positivt att de tidigare outnyttjade innovationsfonderna har aktiverats i Saminvest, men för tidigt att se några resultat.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER - Många länder ser idag hur väsentligt det är att stötta innovation i startupbolag och växlar från att stötta institutioner till att stötta företagsamma individer. Riksrevisionen konstaterade redan 2014 att det statliga riskkapitalet riktas fel och bara 0,2 procent investerades i såddbolag - och mer har inte hänt sedan dess.

I Finland har den framgångsrika statliga TEKES-fonden med generösa bidrag lett till en explosion av nya företag och produkter, medan man i Israel arbetar med förmånliga lån till innovativa företag som stannar kvar i landet. I Singapore såddfinansieras startups genom att matcha 3 kronor från staten för varje privat krona upp till 200 000 kr men också genom att matcha privata investeringar i något senare skeden upp till 26 miljoner kronor. Kanada erbjuder en mängd statliga startupinitiativ, mellan dryga 300 000 kr och 7 miljoner kronor, och framförallt kontinuerlig finansiering snarare än enstaka utlysningstillfällen. Särskilt intressant är programmet där unga människor (18- 39 år) får 100 000 kronor för att starta eller köpa ett företag och två års mentorskap.

INNOVATIONSSYSTEMET – SATSA PÅ INDIVIDER, INTE INSTITUTIONER

Styr om innovationssystemet från en enögd satsning på institutioner för kommersialisering av forskning till en tillväxtssatsning oavsett entreprenörens bakgrund. Individer – innovatörer, uppfinnare och entreprenörer – står för innovation idag, inte akademi och storföretag.

POLICY TRACKER:  

LÄS MER – De flesta framgångsrika svenska startups är ett resultat av att en entreprenör sett ett behov, och skapar en lösning för att täcka det som kunderna vill betala för. Dessa entreprenörer får sällan något stöd alls, och mörkertalet över hur många som vill, men inte har egna pengar att satsa, är stort.

Utfallet av kommersialisering av forskning är däremot lågt, och forskarna själva är djupt missnöjda med det nuvarande systemet. Över 18 miljarder kronor finns idag acckumulerat i outnyttjade forskningsanslag. Ändå allokerar staten 99,2% av den årliga FoU-budgeten om ca 26,5 miljarder kronor till de akademiska institutionerna trots att företag avknoppade från universitet  och högskolor utgör en ytterst marginell andel av Sveriges nystartade kunskapsföretag.  Om Sveriges innovationsstrategi ska lyckas vända den nedåtgående trenden med låg innovativ tillväxt och radikalt tappad konkurrenskraft, måste fler innovationskällor än forskarsfären omfattas.

MÅLSÄTTNING: Unga svenskar ska vilja förverkliga sina egna idéer, inte bli anställda och förverkliga andras. De ska få vidare vyer, och vilja skapa tillväxt och globala företag.

“Agera för en positiv samhällsanda gentemot de som skapar framtidens arbetstillfällen. Detta genom direkta uttalanden från politiker och deras representanter men även genom SVT och SR. Gör det eventuellt till styrande för kulturbidrag, på samma sätt som det i år krävts fokus på genusfrågor.”

Kommentar ur Startupmanifestets grundarundersökning med 90 startups

SKAPA JOBBSKAPARE

Vi ska utbilda entreprenörer, kreatörer och problemlösare – inte arbetstagare. Människor som inte vill FÅ ett jobb, utan skapar det. Då kan vi möta framtidens behov och arbetsmarknad!

POLICY TRACKER:

LÄS MER – I Sverige har vi gärna ursäktat de dåliga PISA-resultaten med att svenska ungdomar är mer kreativa och bättre problemlösare än de högpresterande asiatiska länderna med sin traditionella pluggskola. Det stämmer inte längre. De svenska elevernas resultat i problemlösning har sjunkit märkbart, och är enligt Skolverket troligen kopplat till bristande motivation och uthållighet - mycket viktiga egenskaper för alla entreprenörer och kreatörer!


Fokus genom hela skolan – från förskola till universitet –  ska vara på att skapa sitt eget jobb, inte “få” ett jobb när man tar examen. Majoriteten av jobben i framtiden finns inte idag. Och vi vet inte vilka de är, eller vad de kommer att kräva. Framtidens företag och offentliga organisationer kommer också att anställa färre personer, därför behöver vi fler företagare och entreprenörer, både de som bygger miljardbolag och de som “bara” försörjer sig själva och sin familj.


Men också bland de som blir anställda så krävs andra personliga egenskaper för de som jobbar i startup- och scaleupföretag.  Medlemmarna på SUP46 söker främst personer med förmåga att ta egna initiativ och att arbeta självständigt. Majoriteten av andra företag prioriterar däremot personer som är lyhörda och serviceinriktade.

FÖRBÄTTRA KVALITETEN PÅ SKOLAN

Utan hög kvalitet på grund- och gymnasieskola, finns givetvis ännu färre personer med rätt kompetens att rekrytera i framtiden. Den medelmåttiga kvaliteten på skolan hindrar också rekrytering av personal från utlandet. Svensk skola måste våga lyfta de som har talang och de som är ambitiösa, men också ställa tydliga krav och visa alla elever varför utbildning bara blir viktigare.

Policy tracker:

LÄS MER - För att kunna rekrytera kompetent personal från utlandet, i synnerhet i senare tillväxtskeenden, är skolfrågan en inte oväsentlig komponent. Välutbildad, konkurrenskraftig personal vill givetvis ha de bästa skolorna till sina barn. Det har vi inte i Sverige. Den kraftigt debatterade frågan om vinster i skolan, hotar också att rulla tillbaka utvecklingen med olika typer av skolor. För att kunna attrahera högkvalificerade medarbetare, behöver Sverige utveckla skolor i världsklass i alla stadier.

SATSA PÅ FLER PLATSER PÅ IT-UTBILDNINGARNA

Utan arbetskraft, kan svenska startups och scaleups inte växa. Om fem år behöver vi 70 000 fler som jobbar med IT i Sverige, från utvecklare till AI-experter. Trots att mångdubbelt fler söker till IT-utbildningarna på universitet och högskolor, har platserna inte ökat de senaste tre åren. För att täcka behoven behöver platserna kraftigt byggas ut på såväl universitet och högskola, som yrkeshögskolor. Vi ska dock vara medvetna om att det ändå inte räcker för att täcka behovet av 70 000 fler som arbetar inom IT.

Policy tracker:

LÄS MER - 2008 var det några hundra behöriga förstahandssökande som inte kom in på program med IT-inriktning, 2017 var det över 2 500 personer. Sverige behöver tillvarata varje person som vill utbilda sig inom IT-sektorn. Bristen på kompetens och arbetskraft är idag Sveriges största tillväxthämmare. I en undersökning bland startupföretagen på SUP46, så hade 92 procent av dem som försökt att rekrytera under de senaste sex månaderna sökt en person med högskoleutbildning, och 12 procent har sökt personer med forskarutbildning. Motsvarande andelar för övriga företag var 31 respektive 1 procent. Startupföretagen har också haft betydligt svårare att få tag i rätt kompetens. För tillväxtföretag är kvalificerad högre utbildning m a o en förutsättning för tillväxt.

Sedan det första startupmanifestet 2015 har inte mycket hänt när det gäller de reformer som manifestet listade och som svenska startups behöver och ber om från våra ansvariga politiker.

Istället har två andra saker hänt:


För det första har en rad förslag och reformer presenterats som allvarligt skadar entreprenörernas framtidstro och entreprenörsanda, exempelvis debatten kring vinster i välfärden, exitskatten, de första förslagen till nya 3:12 regler, att en särskild myndighet ska få bestämma vem ett företag ska få anställa, och krav på kollektivanslutning för att delta i offentliga upphandlingar. Resultatet ser vi bland annat i kraftigt vikande siffror för nyföretagandet.


För det andra springer omvärlden i från oss, från innovationstillväxt till startupinvesteringar.


I dag utvecklas och förändras världen i en rasande takt. Att stå stilla och passivt inte göra någonting, är att gå baklänges. Ska Sverige även i framtiden vara ett högteknologiskt och innovativt välfärdsland, måste svenska politiker inte bara starta. Utan också skala upp. Och våga tillåta tillväxt. Så att Sveriges omvittnat goda startupmylla också kan skala upp och inte bara bli världens mest startupvänliga land, utan också världens mest scaleupvänliga land. Framtiden byggs i våra startups. Sverige och våra politiker bestämmer om de ska växa till scaleups här eller någon annanstans. Vi hoppas att beslutet blir här. I den framtid då Sveriges tio största storföretag startades på 2000-talet.

Annika Lidne
Dramatify
Daniel Sonesson
SUP46
Johan Attby
Fishbrain
Nils-Erik Jansson
Precisely
Hampus Jakobsson
Angel Investor
Daniel Daboczy
FundedByMe
Svenska Startupmanifestet
Douglas Roos
Nyheter24
Sebastian Fuchs
Medgrundare SUP46
Jessica Stark
Medgrundare SUP46
Erik Byrenius
Angel Investor
Maral Kalajian
Head of Marketing and Comms at Watty
Elsa Bernadotte
Karma

Bli en del av en starkt växande rörelse

Såväl enskilda entreprenörer, startups som aktörer inom startupcommunityn har slutit upp och står enade bakom manifestet.

Vi backar Svenska Startupmanifestet

Vi är stolta över våra 147 backare

120 stycken stöder manifestet

Tillsammans med våra partners vill vi peppa dig till att vara i din fulla power!

  • Oscar Tegedal

  • Claes Fritsch

  • Karl-Magnus Möller

  • Ulrika Nordenstam

  • Tore Danielsson

  • Maral

  • Jan Rydberg

  • Ninni Petersson

  • Ylva Ryngebo

  • Gunnar Bech

  • Örjan Strandberg

  • Karin Angerind

  • Fredrik Posse

  • Heidi Harman

  • Axel Ingo

  • Erik Heimer

  • Selene Wang

  • Jenny Stråhle

  • Lisa Evertsson Norrevik

  • Magnus Eriksson

  • Katinka Michal

  • Morgan Skarin

  • Nicholas Ahonen

  • Oliver Klingefjord

Visa fler